iCope

Hälso-check är en serie frågor som kan hjälpa dig att hålla koll på ditt välbefinnande.

Kost

Näringsrik kost har stor betydelse för ditt välbefinnande under cancersjukdomen


I detta avsnitt ger näringsterapeuten Mari Salminen tips för hälsosam kost.

Näringen har en viktig roll i förebyggandet av cancersjukdomar och återfall av cancer. Bra och näringsrik mat kan göra att du bättre orkar med cancerbehandlingen och kan återhämta dig snabbare efter operationer. Mångsidig kost och motion hjälper till att öka och upprätthålla en tillräcklig muskelmassa, kroppens funktionsförmåga samt ett gott humör även under cancersjukdomen. Genom att motionera regelbundet och äta hälsosamt kan du hjälpa kroppen att fungera så bra som möjligt, underlätta återhämtningen från cancersjukdomen och minska risken för återinsjuknande.

 

Kostfaktorer för bättre välmående

Undvik riklig användning av socker och livsmedel som innehåller socker, såsom godis, läskedrycker, saft, bakverk och desserter. Sockerhaltiga produkter tar också plats av födoämnen med mångsidigare näringsinnehåll, vilket gör att din kost innehåller mindre näring och att du får i dig mindre mängd nyttiga näringsämnen.


Långkedjiga kolhydrater och fibrer som finns i fullkornsprodukter, bär och frukter är dock nyttiga för kroppen, och därför ska du absolut inte lämna bort alla kolhydrater i kosten.

Vegetabiliska produkter innehåller rikliga mängder av olika näringsämnen (vitaminer, mineralämnen, fibrer) och kemiska föreningar (olika fytokemikalier, såsom flavonoider), vars betydelse har påvisats vid förebyggande av cancer. Vilka slags fytokemikalier en växt innehåller beror på dess färg. Röda, orange, gula, gröna, vita och blåröda grönsaker samt rotfrukter, bär, frukter och baljväxter skiljer sig alla från varandra i detta avseende. Det bästa och mest mångsidiga urvalet av nyttiga kemiska föreningar får du när du dagligen använder växter med olika färger, välj någon färg till varje måltid.

Fett innehåller mest energi av alla näringsämnen och har därför samband med för stort energiintag, vilket i sin tur leder till viktuppgång. Kroppen behöver dock nödvändiga fettsyror och fettlösliga vitaminer, som särskilt finns i fetter från växtriket (vegetabiliska fetter). Fett från fisk innehåller rikligt med långkedjiga fettsyror, s.k. n-3 fettsyror (Omega 3 fettsyror), som verkar ha positiva effekter när det gäller att förebygga hjärt- och kärlsjukdomar samt cancer. Rapsolja och produkter baserade på rapsolja innehåller rikligt med n-3 fettsyror.

Ersätt inte en näringsrik kost med näringstillskott! Det lönar sig alltid att äta så mångsidig kost som möjligt.


För oss som bor här på nordliga breddgrader utgör rekommendationerna för D-vitamin ett undantag. Solljus är den viktigaste D-vitaminkällan för kroppen. D-vitamin i maten finns främst i fisk och livsmedel som innehåller D-vitamintillsats, såsom margarin och mjölkprodukter, som det lönar sig att välja. Om du använder endast små mängder av dessa, är det rekommenderade D-vitamintillskottet för vuxna 10 µg/dygn under vinterhalvåret. För personer över 75 år rekommenderas vid behov 20 µg/dygn året om.

Ibland kan det uppstå situationer då hälsotillståndet försvagas och matlusten saknas. Det här kan inträffa tillfälligt under olika cancerbehandlingar och ibland om cancersjukdomen har framskridit. Om du mår bra ska du motionera ofta och äta så mångsidigt som möjligt. Under cancerbehandlingar bör vikten inte gå ner (även om du skulle vara överviktig), eftersom viktnedgång och särskilt minskad mängd muskelmassa i kroppen betydligt försämrar återhämtningen samt välbefinnandet och krafterna. Om din matlust och hälsa blir sämre ska du genast fästa uppmärksamhet vid ditt kostval på ett lite annat sätt än i normala situationer. Då är det viktigaste målet att du får i dig tillräckligt med energi och proteiner, så att kroppen garanterat får tillräckligt med energi för att kunna återhämta sig och upprätthålla muskelmassan. Motion enligt de egna krafterna hjälper i alla lägen till att upprätthålla muskelmassan och konditionen.

När hälsan är försvagad är det bra att fästa särskild uppmärksamhet vid att du får i dig tillräckligt med proteiner, som finns till exempel i mjölkprodukter, fisk, kyckling, ägg och kött. Vegetabiliska proteiner finns särskilt i soja och andra baljväxter, nötter och frön. Ta med ett proteinrikt födoämne i varje måltid. Vid behov kan du minska mängden grönsaker en aning, så att du orkar äta födoämnen som innehåller mer protein och energi vid varje måltid.

När matlusten är dålig får maten innehålla mer fett än normalt, så att det är lättare att få tillräckligt med energi från kosten. Det är ändå bäst att i huvudsak välja vegetabiliska fetter som fettkällor, såsom helfeta margariner och växtoljor samt produkter tillredda av dem, till exempel bakverk som mellanmål och som en liten dessert. Det är enkelt att blanda rapsolja i olika maträtter som energitillskott, 1–3 matskedar enligt behov. Varmpressad rapsolja ger ingen smak åt maten och därför kan den tillsättas i till exempel gröt, soppor, potatismos och även i kalla maträtter såsom yoghurt, kvarg, smoothies mm. Energiinnehållet i 3 matskedar olja är nästan 400 kcal eller lika mycket som i en liten måltid och redan en betydelsefull mängd med tanke på energiintaget.


Det är alltid viktigt att dricka tillräckligt. Om du har dålig matlust kan du byta ut vattnet till någon energirikare dryck, till exempel saft, mjölk, choklad, filmjölk, smoothie, saftsoppa eller läskedryck.

Du bör kontrollera vikten regelbundet ungefär en gång per vecka. När vikten håller sig på samma nivå är energiintaget tillräckligt.

Det är bra att äta många små måltider och mellanmål under dagen (åtminstone 6–8 gånger per dag) och att inta en liten dessert efter måltiden. När matlusten är nedsatt fungerar hungerkänslorna inte som vanligt, och om du inväntar dem blir mellanrummen mellan måltiderna för långa och vikten går ner. Det är alltså bäst att äta regelbundet med två timmars mellanrum under dagen, oberoende av om du är hungrig eller inte. Det lönar sig att välja den maträtt du är mest sugen på så får du i dig så mycket som möjligt.

Du kan också ta hjälp av de näringsdrycker som säljs på apotek. De smaksatta dryckerna eller puddingarna säljs vanligen i förpackningar om 125–200 ml på apotek och de innehåller rikligt med energi och protein i förhållande till sin mängd. Numera finns det också gröt- och soppulver och stycksaker i sortimentet för tillskottsnäring. En dryck om 125 ml kan innehålla lika mycket energi som en liten måltid och lika mycket protein som 3 glas mjölk.

Källor:

World Cancer Research Fund International/American Institute for Cancer Research Food, Nutrition, Physical Activity and the Prevention of Cancer: a Global Prespective, 2007.
Link (PDF)

World Cancer Research Fund International/American Institute for Cancer Research Continuous Update Project Report: Diet, Nutrition, Physical Activity, and Prostate Cancer. 2014.
Link (PDF)

Syövän ehkäisyn, varhaisen toteamisen ja kuntoutumisen tuen kehittäminen vuosina 2014-2025
Link (PDF)

Cancer.Fi

Käypä hoito. Lihavuus (aikuiset). 2013 (God medisinsk praxis. Fetma hos vuxna. 2013)
Link

Obesity: preventing and managing the global epidemic. Report of a WHO consultation. World Health Organ Tech Rep Ser 2000;894:i-xii, 1-253. Pubmed.
Link